Capellagården

posted in: Blogg | 0

För ett par veckor sedan fick jag äntligen möjlighet att besöka Capellagården, som gästlärare på textillinjen. Så himla roligt att få uppleva miljön där! Även om det säkert är härligare på sommaren, när trädgårdslinjen är igång, så var det ett par vackra vinterdagar med rimfrost överallt.

 

cap1

cap2

 

Jag hann tyvärr inte kolla in i keramikverkstan, men både hos trä och textil var det full fart och fullt med inspirerande arbeten. (För att inte tala om matsalen… deras rostade tahini på sesam- och solrosfrön, smaksatt med honung, var helt underbar. Vilken lyx att få äta sådan mat varje skoldag.)

 

cap3

cap4

 

Textilarna hade haft ett väskprojekt på hösten, det här var ett av de fina resultaten. Tygtrycket var ett examensarbete från något tidigare år. Är det inte vackert? Både färgskalan och motivet… ah, lycka!

 

cap5

cap6

 

De här dansande klänningarna var förtjusande, sydda av Mamiko Nakamura.

 

cap7

 

Projektet de skulle jobba med nu utgick från boken ”Lille prinsen”. Vi hade en broderiworkshop där de först fick testa stygn och sedan brodera en bild från boken. Här växer Shoko Matsumotos tolkning av räven och sädesfälten fram.

 

cap8

 

Gänget i arbete. Om några veckor får jag åka tillbaka och vara med på deras redovisning, vilket ska bli jättespännande. (Och jag får äta mer tahini!) Till sist, en påminnelse broderad av Lara Bergström:

 

cap9

Liten björnbjällra

posted in: Blogg | 0

En av de första leksakerna dottern fick var en, om en ska vara ärlig, ganska galen liten stirrande plyschgroda som satt fast på ett armband. I den fanns en bjällra och tanken var väl att vi skulle fästa den på armen eller benet. Istället sitter den på bilbarnstolen och dottern stirrar lika galet tillbaka på den varje gång vi åker bil.

När min kompis fick sitt andra barn i somras gjorde jag en egen variant i form av en björn: idén var ju ganska rolig och det var ett lagom stort pyssel att hinna med.

bjällra1

Jag gjorde såhär: av hobbyfilt klippte jag ut två rundlar till huvud, en till nos, två vita och två svarta till ögon och till sist fyra bitar till öron.

bjällra2

Jag broderade först detaljerna på öronens framsidor och kastade ihop dem med moulinégarn. Sedan fästes alla delar till ansiktet på den ena huvudhalvan, innan även den syddes ihop med täta kaststygn.

bjällra 3

Innan jag sytt hela vägen runt stoppade jag in lite vadd och en bjällra. Sy gärna in bjällran i lite tyg så pinglar den bättre.

bjällra 4

Till sist är det bara att fästa huvudet på ett armband: det här är gjort av en remsa plysch och en bit kardborrband. För några månader sedan såg jag att en annan kompis’ dotter hade ett precis likadant, fast med en bil istället för groda. Så den som inte vill göra ett djur kan ju göra nån annan kul figur, typ en blomma eller en robot eller en frukt?

När symaskinen går varm

posted in: Blogg | 1

Med jämna mellanrum får jag ryck att sy kläder. Det verkar inträffa ungefär en gång i halvåret: i somras sydde jag (och sydde om) flera kjolar samt en klänning. Köpte även tyg till en blus med Peter Pan-krage och klädda knappar… och på nåt underligt sätt tog orken slut där. Nu har jag sytt lite nya grejer, men hrm, fortfarande inte den där blusen. Det kanske blir om ett halvår då.

 

kläder 1

 

Den här modellen på klänning sydde jag redan i somras, då av en gammal bomullsmorgonrock, nu av en stuvbit från Myrorna som precis räckte. Jag har använt morgonrocksklänningen väldigt mycket, så det kändes givet att sy fler i samma modell. Den här gången gjorde gjorde jag bara en utanpåficka (istället för två) och en lite högre halsringning, så exakt likadana blev de inte.

 

kläder 2 kläder 3

 

Något jag verkligen gillar med att sy eget är småpillet med detaljer och handsömnad. Den här klänningen kallas ”One Minute Dress” (enminutsklänning), vilket mycket har att göra med att man bara klipper ut fram- och bakstycke och kantar med snedslå, istället för att vändsy en ”facing” (vet tyvärr inte den svenska benämningen…?). Självklart kan man använda en färdig snedslå, kanske i en avvikande färg, men jag gillar att göra egna av samma tyg som klänningen. Man klipper ut lagom långa remsor, ca 4-5 cm breda, viker dem på mitten och pressar. Sedan viker man in varje sida igen, in mot strykvecket, och pressar igen. Därefter läggs snedslån räta mot räta längs med hals- eller ärmringning och nålas fast. Man syr sedan (på maskin) i det veck som är närmast kanten. Vik över snedslån och nästa fast (för hand) från avigsidan. Tjusigt blir det.

 

kläder 5

 

Den här klänningen kommer från boken Surrur, som jag köpte i Helsingfors i somras. I boken visar några av Marimekkos designers vad man kan sy av företagets tyger, inte bara kläder utan även leksaker, inredningsgrejer och accessoarer. M fick en fluga i julklapp som jag hämtat mönstret till från denna bok. Allt ser snyggt och inspirerande ut med Marikmekkotyger, såklart, men modellerna funkar ju fint med andra tyger också. Jag testade att sy den här ”kimonokoftan” (med smalare ärmar än vad det är i boken), vilken också var väldigt lättsydd men jag skulle velat att den gick mer omlott. Lat som jag var orkade jag inte göra en toile först… men men, det kommer fler tyger och tillfällen.

 

kläder 4

 

Ett roligt projekt jag sydde för ett tag sedan är den här grönblommiga klänningen. Tyget är en gammal gardin från Gudrun Sjödén (tror jag hittade den på deras lagerbutik) som legat och väntat på rätt tillfälle. Jag använde den till en av klänningarna i Gertie’s New Book for Better Sewing av Gretchen Hirsch, en riktig matnyttig bok för alla som vill lära sig sy vintageinspirerade kläder. Den är uppbyggd kring ett antal basmodeller, med förslag på hur man varierar dem och, ännu viktigare, anpassar dem till sin kropp. Här sydde jag faktiskt en toile först, som blev enormt stor över byst och axlar, och gjorde sedan ändringar på pappersmönstret utefter det. Well, jag skulle behövt göra en provsömnad till… för att få den här halsringningen att sitta okej på mig fick jag tillslut klippa isär framstycket mitt i och sy ihop med en söm som egentligen inte skulle vara där. Pust! Men jag ser det som att man lär sig väldigt mycket när det inte går som man tänkt från start.

 

kläder 6 kläder 7

 

Det jag verkligen gillar med boken är alla små tips, t ex hur man syr i dragkedjor för hand på ett stadigt men nästan osynligt sätt. På originalmönstret satt dragkedjan bak, men jag gillar inte riktigt det utan tycker det är lättare att få bra passform om den sitter i sidan. Där här klänningen är sydd med en ”facing”, alltså inga kantband runt ringningen. Det blir ännu stiligare och har man ett tunt tyg är det ett bra sätt att slippa få ett för genomskinligt plagg.

 

kläder 8

 

Gardinen hade knytband för upphängning, vilka jag tog tillvara och använde några för att kunna göra såhär med axlarna. Eventuellt blir några av dem hällor för skärp också.

 

kläder 9

 

Några av de tyger som ligger och väntar på att bli kjol, kimono och en liknande klänning som den gröna… fast med helt annan halsringning. Kanske blir det en ny uppdatering om ett halvår…